Igår var jag och sambon på det första besöket i utredningen! Det känns så bra att vara igång. Nästan som att vi börjar om nu. För ett år sedan började vi på naturlig väg, och nu börjar vi på en annan väg. Vi fick träffa en barnmorska som tog lite blodprover och ställde frågor. Blodproverna var infektionsprover på oss båda och hormonprover på mig. Frågorna handlade om vårt liv med jobb, motion, matvanor etc. Också om eventuella tidigare graviditeter, könssjukdomar, menscykeln och liknande. Vårt samtal riktade snabbt in sig på att vi varit med om ett utomkvedshavandeskap och att jag förlorat ena äggledaren. Barnmorskan sa ganska snabbt att hon tror att problemet sitter där och sen verkade det ganska klart. Hon sa till och med att sambon kanske inte behöver göra spermaprovet för de fungerar uppenbarligen – jag har ju blivit gravid en gång. Både jag och sambon tror dock att det vore en bra grej att få det gjort när man ändå håller på.
Nu har vi fått tid hos en läkare gör gynundersökning och att prata om provsvaren. Spolningen har jag ju redan gjort så det är nästan ingenting kvar nu. Min känsla är att de kommer hålla med mig om att det måste bli IVF. Hoppas, hoppas att vi kan börja så snart som möjligt – vilket troligtvis kan bli efter sommaren.
Nu sitter jag och lyssnar på veckans avsnitt av Ruvarpodden och tidigare lyssnade jag på Jag vill ha barn. Kan rekommendera båda poddarna som är jättebra.
Hoppas att det går bra för er! Vi har precis börjat vår första IVF-behandling och jag är inne på dag 7 med sprutorna och korta protokollet. Vet själv vilken lättnad det var att bara ta sig framåt och få börja med utredningen. Lycka till!!